Idag ses balett som en känslig och vacker konstform. Men det har inte alltid varit så – faktiskt är balettens historia full av intressanta historier och skandalösa ögonblick. Från sitt ursprung i den italienska renässansen till dess utveckling i Frankrike och Ryssland har baletten genomgått många förändringar under århundradena. Och även om den kanske inte är lika vågad som den en gång var, har den fortfarande kvar sin förmåga att fängsla publik över hela världen. Följ med på en djupdykning in i balettens historia!
Vart har baletten sitt ursprung?
Ordet ”balett” kommer från det franska språket och härstammar från det italienska ordet ”ballo” som betyder ”dans”. Baletten började utvecklas till en egen distinkt konstform under renässansen i Italien på 1400-talet. Hovmännen framförde korta och informella danser vid sociala sammankomster. Dessa tidiga baletter kallades ”balletti” eller ”balli”. I slutet av 1500-talet skrev en italiensk adelsman vid namn Vincenzo Galilei en avhandling om musik som innehöll instruktioner om hur man utförde dessa danser. Han anses ha uppfunnit balettens fem grundpositioner: första, andra, tredje, fjärde och femte.
Det första professionella balettkompaniet grundades 1599 i Florens i Italien. Truppen bestod mestadels av manliga dansare och uppträdde för adel och högborgerlig publik. Den första baletten som framfördes för en offentlig publik var La Famiglia dell’arte av Flaminio Scala 1614. Baletten spreds snabbt till Frankrike, där den vidareutvecklades. En av de viktigaste personerna inom fransk balett var Jean-Baptiste Lully, som komponerade musik till många kända baletter, bland annat Le Triomphe de l’am.
Vilka var de första dansarna?
Den första dokumenterade baletten spelades in 1489 i Italien. Den kallades ”Entertainment of Noble Men and Women” och framfördes av adelsmän och kvinnor i en cirkel. Det första professionella balettkompaniet var Parisoperans balett, som grundades 1661.
Hur blev baletten så populär?
Under 1600- och 1700-talet spred sig baletten snabbt över hela Europa. Den blev särskilt populär i Frankrike, där den kodifierades till en formaliserad stil som kallas den franska skolan. Denna stil dominerade balettscenen under många år och fortsätter att påverka baletten än idag. Den franska skolan kännetecknades av starkt stiliserade rörelser och genomarbetade kostymer och uppsättningar. Fokus låg på teknisk perfektion och på att uppnå en känsla av lätthet och graciositet. Detta synsätt på balett berodde till stor del på inflytandet från Jean-Georges Noverre, som anses vara en av de viktigaste tidiga balettmästarna.
Noverre ansåg att balett borde vara ett medel för att berätta historier och uttrycka känslor. Han uppmuntrade sina elever att använda sin fantasi och att uttrycka sig fritt genom dansen. Detta tillvägagångssätt stod i skarp kontrast till den franska skolans strikta regler, som föredrog exakt precision framför känslor och kreativitet. I takt med att baletten blev mer populär började den sprida sig utanför sitt europeiska ursprung. I slutet av 1800-talet började ryska koreografer som Marius Petipa och Lev Ivanov att skapa sin egen distinkta balettstil. Denna nya ryska stil betonade dramatiska berättelser och innehöll överdådiga kostymer och kulisser.
Den ryska skolan blev snabbt dominerande på den internationella scenen, delvis tack vare framgången med Tjajkovskijs Svansjön. Denna ikoniska balett berättar historien om Odette, en prinsessa som förvandlas till en svan av en ond trollkarl.
Idag är balett en internationell konstform som har positionerat sig som en av de mest populära uttryckssätten inom dans. Hoppas att du lärde dig något nytt från vårt artikel!
